Hem

Utbildningar inom miljö och hållbarhet

Ett ämne som länge har blivit allt mer aktuellt i alla aspekter av samhället är hållbarhet och miljöfrågor. Det kan därför finnas många anledningar till att man vill studera just dessa ämnen, till exempel att det finns behov av det i ens bransch, vilket gör att det är en fördel på arbetsmarknaden. De allra flesta som studerar miljö och hållbarhet gör det dock för att de känner att de vill göra skillnad, och bidra till en bättre framtid.

Det finns många vägar att gå för att utbilda sig inom miljö och hållbarhet, beroende på vilket ämne man vill rikta in sig på. Vill man läsa naturvetenskap finns till exempel en utbildning vid Lunds universitet som heter Naturvetenskapligt kandidatprogram, med inriktning Miljö- och hälsoskydd. Om man väljer denna inriktning kommer man att kunna arbeta med att skapa en bra miljö för människor och djur, till exempel genom att fokusera på frågor rörande rent vatten och mat utan föroreningar och kemikalier. Exempel på ämnen som man läser inom programmet för att kunna göra detta är miljöbrott, markföroreningar, folkhälsa och livsmedelshantering. Miljö- och hälsoskyddsområdet är brett, och kan innebära att man jobbar inom allt från livsmedelstillsyn till kretsloppsfrågor, samhällsplanering eller hållbarhet.

En liknande utbildning finns vid Högskolan i Halmstad. Även denna utbildning har miljö- och hälsoskydd som inriktning, men grunden är miljövetenskap istället för naturvetenskap. Under utbildningens gång läser man bland annat om djurskydd, inomhusmiljö och hälsa.

Även vid stora universitet som Uppsala universitet finns utbildningar inriktade på miljö. En av dem är kandidatprogrammet i samhällsplanering med inriktning miljö, resurser och globalisering. Med samhällsplaneringen som grund (ett område där hållbarhet är högaktuellt) kommer man med andra ord in på många av de miljöproblem som jorden befolkning står inför idag, som bristen på resurser och de utmaningar som globaliseringen ställer på miljön. Globaliseringsaspekten kommer också in på det sättet att studenterna förväntas applicera sina kunskaper som samhällsplanerare för att skapa långsiktiga lösningar inte bara lokalt, utan även globalt. Programmet leder fram till en kandidatexamen där huvudområdet är samhällsgeografi.

I takt med att allt fler inser vikten av kompetens inom dessa områden, oavsett vilken bransch man arbetar inom, kommer utbildningar inom miljö och hållbarhet att bli allt mer populära. En nackdel som det medför är naturligtvis att det kommer att bli allt svårare att komma in på utbildningarna. Om man vill försäkra sig om att man kommer kunna bli antagen till den utbildning man vill gå, är det därför viktigt att göra högskoleprovet. Du hittar mängder av resurser och hjälpmedel för att träna inför provet på Hpguiden.se.

Miljöfördelar med ekologiskt jordbruk

Det kan finnas många anledningar till att man väljer ekologiska produkter istället för vanliga, till exempel att man anser att det är bättre för ens hälsa. Oavsett vilken anledning man har, gör man dock miljön en tjänst om man köper råvaror från ekologiskt jordbruk, eftersom det medför flera fördelar för djur och natur (och människan).

Inom ekologiskt jordbruk används till exempel inga växtskyddsmedel eller andra kemikaliska bekämpningsmedel, som annars läcker ut i jorden och i vårt vatten. Det ekologiska jordbruket bidrar på det sättet till färre gifter i naturen och i vårt grundvatten.

Det ekologiska jordbruket bidrar också till en ökad mångfald inom djurlivet och växtlivet. Detta tack vare att de varierar grödorna på sina åkrar, istället för att odla samma sak sådd efter sådd.

En tredje fördel med ekologiskt jordbruk är att man inte använder mineralgödsel på åkrarna. Detta är positivt för miljön av flera anledningar. Dels skapar produktionen av mineralgödsel stora utsläpp av växthusgaser. Dels kan mineralgödsel som löses upp i jorden bidra till övergödningen i sjöar och vattendrag. Detta slipper man med andra ord om man använder ekologiska odlingsmetoder.

Vissa saker går dock inte att komma ifrån ens på en ekologisk bondgård, till exempel att bönder behöver traktorer för att kunna använda skopor, jordfräsar och andra redskap som effektiviserar jordbruket. Det man då kan göra är att välja en traktor som är så bränslesnål som möjligt.

Adoptera ett bi

Bipopulationen är allvarligt hotad. Det verkar som att de kraftigt använda bekämpningsmedlen i dagens lantbruk helt enkelt tar död på dem tillsammans med andra faktorer. Det här är mycket oroande för både miljö och ekonomi då bin är oersättliga när det kommer till pollinering av växterna som blir livsmedel.

Ingen mat utan pollinering

Enligt Naturskyddsförening behöver en tredjedel av maten som vi äter pollineras av bin och andra insekter. Utan dessa så svälter den mänskliga populationen och dess husdjur. Det går förstås att pollinera för hand, det vet den entusiastiske hobbyodlaren, men det är ett tidskrävande arbete. Kanske kan teknologin uppfinna små söta robotar som tar hand om pollineringen men ska det verkligen behöva gå så långt?

Läs mer

Energispara i ditt hem

Vet du hur mycket energi som du använder dagligen? Har du någon aning om hur mycket ström som datorn eller mobilen drar? Förbrukar de olika mycket när du använder dem som när de ligger passivt påslagna? Bryr du dig någonsin om att titta på elräkningen?

Läs mer

EU lägger kraft på hormonstörande ämnen

Det finns ämnen som påverkar kroppen och dess hormonsystem så kraftigt att konsekvenserna blir ödesdigra. Kemikalieinspektionen låter meddela att detta har diskuterats på EU-nivå under de senaste åren och att länderna har kommit överens om vilka kriterier som ska gälla för att substanser ska klassas som hormonstörande.

Fysiska problem

Problem uppstår då kroppens finstämda hormonsystem blir påverkat av dessa yttre faktorer. Hela organismen kan sättas i gungning vilket kan leda till allvarliga obalanser som bland annat skapar cancer och fertilitetsproblem. Den värsta effekten ses hos foster då dessa inte är fullt utvecklade och därmed inte besitter optimala förmågor att själva reglera systemen i sina kroppar. I livets första skede kan hormonstörande ämnen ta sig uttryck i hjärnskador som är så allvarliga att menen består.

Läs mer

Mangroveskogarnas sorgliga öde

I södra och sydöstra Asien växer mangrove i bräckta vatten. Det handlar inte om en enda art utan istället är det ett flertal buskar och träd som brukar benämnas mangrove, där den gemensamma nämnaren är just deras växtsätt i sötsalta vatten.

Läs mer

Retoy lär barn värna om miljön

Retoy har ögonen på jordens energiförbrukning och de har hittat ett sätt att få de yngsta generationerna att återanvända jordens resurser. Genom att göra det normalt för unga barn att byta och låna leksaker istället för att köpa helt nya, hoppas de få allt fler barn att uppskatta återbruk. Det ska börjas i tid, är ett populärt uttryck, och nog har man tagit fasta på det hos Retoy.

Svenska rötter

Retoy är ett svenskt företag som är ett gott exempel på hållbar utveckling. Företaget verkar i Stockholm och Malmö där de sprider sin devis om vikten av att värna om miljön genom att minska konsumtionen av nya prylar. Företaget startade under år 2011 och uppges sedan dess ha omplacerat närmare 20000 leksaker. Nu har de siktet inställt på expansion.

Läs mer

Världens stränder blir soptippar

Det är ingen nyhet att haven flödar över med plast då oroande observationer har rapporterats under en lång tid. I takt med att människor fortsätter att konsumera så ökar även plasten i haven. Numera är problemet så pass stort att vackra sandstränder har blivit till soptippar och att märkliga plast-öar har bildats mitt i haven.

Ett före detta paradis

En gång i tiden hade Senegal vackra stränder med kritvit sand. En av dessa är känd som Hannbukten och under sina glansdagar ansågs den vara en av världens vackraste sandstränder. Numera är denna oas ett minne blott då platsen har förvandlats till en snuskig plats för mänskligt avfall.

Läs mer

Så kan matsvinnet minskas

Vår planets tidigare generationer vrider sig förmodligen i sina gravar när de inser vilka ofantliga mängder mat som slängs av nuvarande generationer. Det sunda förnuftet har fått ge vika för bäst-före-datum och folk använder varken sina näsor eller munnar längre för att avgöra livsmedlens duglighet.

Ett kilogram i veckan

Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) gör sig svenskarna av med cirka 54 kg mat per person om året. Det blir runt ett kilo i veckan per person och sammanräknat handlar det om sisådär 50 ton mat om året i Sverige. Notera då även att siffrorna enbart handlar om hushåll, vilket innebär att varken restauranger, storkök eller industrier är inräknade i denna siffra. Därtill räknar man inte in rester såsom ben och skal i denna statistik.

Läs mer